Andréa

Blev långpromenix med Ulli ist för BC...det va skitgött o gå i rask takt o njuta av naturen o den friska luften.
Under promenixen bestämde vi oss för att åka till Liseberg med Ullis mamma och kolla på Stefan Andersson som vi trodde var kl 20.00...men ICKE..han hade ju redan spelat kl 19.00..men men...vi tänkte att vi åker in ändå o kollar på lite folk. Jag skulle gå ner före Ulli o sätta Molly i bilen...gick där glatt och skojade med lilla Mollsan...när jag till min förvåning ser att bilen inte är där. Går tillbaka och skriker efter Ulli o frågar vart bilen är.
-Borta på parkeringen, säger hon. Men nee...då kom vi fram till att min lata bror o hennes slappa kille har tagit bilen till träningen som är 5min gångavstånd till. Men är man lat (läs kille) så är man..;)
Så vi fick oss en liten extra power walk bort till goiken när vi knalla bort för o hämta bilen.




   
  

Mötte en liten vilsen katt på våran promenix :)



Väl inne på Liseberg slängde jag mig på första choklad hjulet, för mig att det var Marabou.
Mitt nr är 13..så jag går fram för att ta det, när det helt plötsligt från INGENSTANS dyker upp en liten tant och snor den framför mig. På detta hjulet var det hela brickor med 5 nr i varje..och vilket nr tror ni inte vinner då?! Joooo nr 15!! Det hade varit min bricka om inte den där lilla *piiiip* tanten hade smitit före mig. Tänk! Då hade jag gått runt på Liseberg stolt som en tupp med min stora chokladkaka. Men jag har börjat inse att det aldrig kommer hända. Vinner fan aldrig när jag är där..inte ens en liten jäävla center rulle. Men som en lite klok människa sa till mig innan.."då har du ju tur i kärlek".
Ja! Man kan ju hoppas på det iaf! ;)

Sen till råga på allt det här..så ville jag ha ett kort av mig uppe på Dalahästen som står där Rainbow en gång stod. Men nä nä..det fick jag inte heller. För då var det några J...la ESTER som tyckte det var skit kul att ta sats och försöka komma upp på hästfan..medans jag vet att jag själv hade kommit upp på den UTAN att ta sats. Så nää..fick inget kort där inte. Men jag är inte bitter jag....





   
   
 

Ja och inte nog med det. Som ni ser så vann ju Titti två priser...men snäll som hon är så tröstbjöd hon mig på lite daim som jag kunde knapra på i bilen på vägen hem :)

Såg ni den galna Esten på hästen eller? :)



NU blir det sängen. Om jag ska orka gå upp & träna 06.45 imon...vilket jag inte kommer. Men det låter ju bra iaf!